Fredrik

Fredrik

söndag 10 augusti 2014

10 månader i helvetet

7 augusti 2014, 10 månader har nu passerat utan vår älskade Fredrik.
Tio månader!
Det är svårt att förstå att det är så "länge" sen för jag tycker fortfarande det känns som vårt helvete bröt ut bara häromdagen.
När jag tittar på vår lille Harry och ser hur han växer och gör framsteg inser jag hur lång tid 10 månader är men ändå känns det här med Fredriks död som alldeles nyss.
Konstig ekvation? Eller ....ja ....nej.... kanske inte?

Fredrik "bor" alltså fortfarande kvar i min hjärna. Jag trodde att han efter ett tag skulle släppa taget lite och flytta tillbaka till mitt hjärta men...... nej, så har inte skett ännu i alla fall. Och det är fortfarande inte särskilt långa stunder han lämnar sin "bostad". Egentligen är det bara när jag jobbar eller tränar och har full fokus på det, men så fort jag slappnar av, blir trött eller slut så återkommer han i mina tankebanor.
Fredrik är faktiskt med mig i tankarna mycket mer idag än va han var när han levde.

Inför årsdagen den 7 oktober har jag startat upp en insamling i Fredriks minne till förmån för Suicide Zero.
Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden. De bildades eftersom de anser att det behövs en organisation som använder den ideella organisationens kraft för att påverka politiker och allmänheten så att självmorden kan minska. För självmorden kan minska, och det radikalt. Men det krävs att politiker och allmänheten förstår vad vi alla kan bidra med för att det ska bli verklighet. Sveriges främsta suicidforskare stödjer Suicide Zeros arbete.

Alla bidrag som kommer in till organisationen går oavkortat till det ändamål som det donerats till. Alla inom Suicide Zero arbetar helt ideellt.

Inslaget nedan sändes i SVT den 29 juli i år och det är Suicide Zeros ordförande Ludmilla Rosengren som medverkar.

SVT med Ludmilla Rosengren

Alla gåvor som ni sätter in går alltså till ett ändamål som för mig känns väldigt viktigt.
Det ger mig ju aldrig Fredrik tillbaka men det känns ändå som att jag vill vara med och ev. kunna bidra med något för att kanske rädda någon annan ung människa som tappat tron på livet och inte längre ser meningen i att fortsätta leva?

Jag önskar verkligen INTE att några föräldrar, syskon eller anhöriga ska behöva gå in i det helvete som det innebär att mista ett barn på ett så onödigt sätt som genom självmord.
För man går verkligen in i det, inte igenom.

Ingen kan göra allt men alla kan göra lite.
Tillsammans kan vi försöka göra världen lite bättre och många bäckar små.....

Lämna ditt bidrag till min insamling genom att klicka här

Tack till dig som hjälper mig i min insamling // Maria







1 kommentar:

  1. Det var trevligt att träffa dig i dag. Det är tungt livet.

    SvaraRadera