Fredrik

Fredrik

onsdag 19 augusti 2015

Ironman Kalmar 2015

När jag i måndags efter den stora Ironman festen läste det som Barometerns krönikör skrivit om att vi befinner oss i Ironman bubblan förstod jag exakt vad han menade.
Han skriver b.la. att -vi som bor i närheten av Kalmar/Öland känner oss helt uppslukade av denna enorma fest och vi imponeras rejält av alla duktiga atleter. Han skriver vidare att, - vi som bor här vet också att det i lördags sattes ett nytt svenskt rekord med tiden 8:08:05 och att killen som tog hem segern heter Patrik Nilsson och bara är 23 år. Men hur är det med resten av landet? Hur är det med dom som bor utanför vårt postnummerområde? Alla dom som knappt vet vad en Ironman är.

Distanserna som ska utföras på den maximala tiden 16 timmar är 3,86 km simning, 18 mil cykling och avslutningsvis 42,2 km löpning. Det är galet, det är till och med riktigt galet men det är FEST med stort F. Ironman i Kalmar är en otroligt publikvänlig tävling och det märks verkligen, det kan jag lova. Uppskattningsvis var det ca 70 000 åskådare som följde racet och norska Mette Moe som kom på tredje plats i damklassen sa att publiken i Kalmar är bättre än den norska publiken på skid-VM i Norge och det säger en hel del.

Vad har det här med Fredrik att göra undrar säkert någon av er? Egentligen inget alls, men det här är en helg som fyller mig med så mycket positiv energi, så mycket kraft och en sån himla massa bra känslor så jag måste bara få dela med mig av det. Jag blir verkligen helt upprymd.
Den stora festen börjar egentligen redan på onsdagen då Kalmar Minitriathlon går av stapeln. 1200 deltagare kom iår till start och det fanns både elit och motionärsklass. Jag tävlade för tredje året i rad och det är en riktigt häftig känsla att få vara en del av det här. Jag gjorde inte någon speciellt bra tid men bara att få uppleva känslan av så mycket glädje, det är riktigt häftigt, och självklart sprang jag i mitt supporterlinne för Suicide Zero.
Jag i mitt fina linne. Kalmar Minitriathlon 
På lördagen den 15 augusti gick så det stora racet, IRONMAN. 

2700 triatleter från 49 länder var anmälda, dock var det 500 som aldrig kom till start. 
Vi installerade oss i hamnen klockan 06:00 på morgonen som då redan var full av människor som skulle vara med ifrån början. Vi åt frukost på Hamncaféet och intog sen fina platser precis mitt emot starten. 
Det är mycket känslor. Det är så vackert, solen är på väg upp och ja.. kan det bli bättre? När Kenta ljuder ur högtalarna med -Just idag är jag stark, då kommer mina tårar. Därefter står vi upp för den svenska nationalsången och sen går startskottet.

Starten efter elitklassen.
2200 atleter glider i en jämn ström ner i vattnet och ut i den för dagen blåsiga och gropiga Östersjön. Det blev en tuff simning för många, flera berättade efteråt om hur sjösjuka de blev och att de kräktes i vattnet. Ca 40 personer fick bryta simningen och plockas upp av sjöräddningsbåtarna. 
Tävlingen fortsatte med cykling och det var blåsigt värre när de trampade över Ölandsbron för ett antal mil på Öland innan de vände tillbaka till Kalmar för ytterligare några mil.

Förste herre ut på cykeln, Patrik Nilsson.

Vi fanns troget på plats under hela dagen. Vi hejade och vi ropade på alla duktiga kämpar, vi klappade så händerna brände. Vi hade några för oss speciella personer som vi följde på olika ställen under alla racen och som vi tjoade på extra mycket när de passerade oss men vi höll också koll på dem i telefonappen med tider och mellantider. Det var så spännande, det är så galet.
Efter 18 mil på cykel ska då hela tävlingen avslutas med ett marathon. Oj oj så tufft, då var det riktigt varmt och soligt.

Heros Hour 
Hela tävlingen avslutas med Heros Hour då de sista deltagarna måste passera över mållinjen inom sina16 timmar för att få sin medalj och för att få höra de magiska orden,
-You are an IRONMAN 🏆
Sen fylls himlen av ett hejdundrande fyrverkeri. 
Vilken morgon, vilken dag och vilken kväll. I ❤️ IRONMAN 

Fyrverkeriet över domkyrkan.

                                   
                                                           Målgång för Patrik Nilsson  
                                                    

                                       
                                                               Min lillebror Lars Pedersen 
                                                             
                                                             Cyklarna inplastade för natten.
                                     
                                                                       Kalmar Hamn