Fredrik

Fredrik

söndag 1 mars 2015

Det finns hopp

Snart är det min andra födelsedag utan Fredrik och då har det gått 17 månader sedan han lämnade oss. 17 månader!
Klockan går, tickar och slår, dagarna blir till veckor som blir till nya månader och som jag måste lägga bakom mig. Tiden arbetar på och jag kan nu faktiskt ana att livet i mig börjar återvända. Saker och ting börjar kännas lite roliga igen.
Jag är väldigt glad för att vi kom iväg till Thailand i julas. Trots att jag kände sånt motstånd till resan innan vi åkte kan jag nu säga att det var bra, det var till och med mycket bra. Det känns lite som om jag vände blad.
Med det har jag inte sagt att saknaden efter Fredrik har minskat eller att sorgen har bleknat, bara att livet börjar återvända.


Det nya året har redan bjudit upp till flera nya projekt.
Landstinget startade i januari ett stort arbete med suicidprevention för hela länet som initierats av landstingsdirektören. Många aktörer var inbjudna till ett första möte, b.la polis, räddningstjänst, Trafikverket, Fryshuset, psykiatrin, representanter från länets alla kommuner, kommunsköterskor, skolsköterskor, kuratorer, psykologer och frivillig organisationer. Jag var också inbjuden till det här mötet och ska nu fortsätta i arbetsgruppen som företrädare för Suicide Zero.
Tanken är att det i sommar ska genomföras en bred konferens som ska få genomslagskraft i organisationerna för att hitta konkreta sätt att samverka kring frågan. Målet med konferensen är att berörda aktörer sen tillsammans ska ta fram en handlingsplan med suicidpreventiva åtgärder.
Det ska bli spännande att få vara med och följa det här arbetet på nära håll.

Mönsterås kommun har också satt ihop en arbetsgrupp för att arbeta med suicidprevention på det kommunala planet. Det är kommunens folkhälsoråd som initierat arbetet. Folkhälsosamordnaren, skolsköterskor och skolkuratorer ingår i arbetsgruppen samt jag själv. Fokus för arbetet kommer ligga på de unga.

Mer positiva saker som hänt är att SPES startat upp en krets för Kalmar län. Vi var flera anhöriga som i början av året blev inbjudna till ett första möte och den 16 januari var vi ca 25 stycken som träffades på Kalmar Stadshotell.
Jag blev på mötet vald till ordförande fram till årsmötet som kommer att hållas den 11 mars på Sensus i Kalmar.

SPES är en rikstäckande ideell organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningen är till för alla som mist en närstående genom självmord.
De stöder efterlevande bland annat genom självhjälpsgrupper, telefonjour, kontaktpersoner, utbildningar och träffar. De arbetar också intressepolitiskt för att bidra med ökad kunskap om suicid som ett samhälls- och folkhälsoproblem.
SPES vision är ett självmordsfritt Sverige.


SPES betyder hopp.
Och hopp, ja vi måste behålla vårt hopp om framtiden.

SPES hemsida, KLICKA HÄR

Maria









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar