Fredrik

Fredrik

måndag 28 april 2014

Deklarera

Dags att deklarera. Dödsbo Fredrik Pedersen.

Boom! Där slog den till mig igen! Sorgen.
Att jag skulle deklarera för Fredrik var ingen nyhet, det har jag vetat om hela tiden, men just när jag hade satt mig för att göra det och skulle fylla i hans personnummer slog den till, Boom.
Den lurar på mig hela tiden och den är falsk, för när jag tror den stillnat något dyker den upp som från intet, snabbt och oväntat.

Förbannade jävla skit, tårarna fyllde snabbt upp mina ögon, sen rann de över och jag kunde inte sluta gråta.
Vi brukar ju göra detta tillsammans, varför är du inte här nu?
Jäkla unge, varför lämnade du oss? varför kunde du inte delge mig vad som tyngde dig? dina tankar och funderingar? vi hade löst det, det är jag säker på.

Fredriks sista dag i livet skrev han sms till mig - du fattar inte. När jag frågade vad jag skulle fatta svarade han  - orkar inte.
Jag skrev, - om jag hade varit tankeläsaren hade jag varit rik, men när du inte själv vill delge kan jag inte förstå. 
Jag har själv periodvis mått dåligt i livet så jag kan känna känslan att få krypa in i ett skal och bara låta alla dra åt helvete.
Men livet fortsätter, så man måste krypa fram till slut och ta nya tag. Så känslan att må dåligt, den förstår jag.
Fredriks svar på det var - Okej!.....
Det var allt,  ......Okej.
Hur skulle jag gjort?.....vad skulle jag gjort?
Om?  hur? och varför?........alla dessa frågeställningar som emellanåt dyker upp i mitt huvudet kan göra mig galen.

Nu kvittar allt, nu är det redan för sent och ändå finns alla dessa frågor i mitt huvud.

Kram Maria



2 kommentarer:

  1. Jag är så ledsen att det blev som det blev. All värme och styrka till dig!

    SvaraRadera